Nätet i nallen

By Kristofer Palmvik ·
  • 🇸🇪 På svenska
  • Technology
  • History
  • Skolarbete

För tio år sedan var den något som rika affärsmän släpade omkring på. Idag är den var mans egendom, och om några år är den en fullfjädrad nöjes- och informationsmaskin. Mobiltelefonen fortsätter att förändras i rasande takt.

Du vaknar klockan 7 av att mobiltelefonens alarm ringer. En ny dag har börjat, och medan du äter frukost uppdaterar mobilen automatiskt din kalender. När du lämnar huset aktiveras larmet utan att du behöver trycka på några knappar.

Så fort du stiger på bussen börjar din mobiltelefon föra en tyst dialog med bussens dator.

På väg till jobbet passar du på att titta på målen från nattens hockeymatch i NHL på mobiltelefonen.

Du tittar snabbt igenom nyhetsrubrikerna men hittar inget speciellt intressant. När du kliver av bussen registrerar datorn det och räknar ut hur mycket du ska betala.

Lunch utan krångel

När du stigit in på kontoret säger mobiltelefonen åt din arbetsplats att starta datorn och koka en kopp kaffe. Med kaffekoppen i din hand sätter du igång med dagens arbete.

Strax innan lunchrasten får du ett meddelande på telefonen. Det är en gammal vän till dej som är i stan över dagen, och han undrar om ni kan äta lunch tillsammans. Med några enkla knapptryckningar letar du reda på en restaurang som mobilen tror att både du och din vän tycker om. Det gör att du bestämmer möte med din vän utanför restaurangen klockan tolv.

Trots att du aldrig har besökt den här restaurangen förut är den lätt att hitta. Mobilen guidar dej nämligen rätt hela vägen från kontoret. Klockan tolv träffar du din vän där och ni går in för att äta. Efter en trevlig lunch där ni pratade gamla minnen betalar du genom en tryckning på telefonen. Du talar om för mobilen att du är mycket nöjd med maten, så att andra också ska hitta till den här restaurangen.

När du jobbat klart för dagen säger du adjö till dina kollegor och går sedan mot bussen. Du ser att det är tio minuter kvar innan den kommer, och passar därför på att spela lite spel på mobilen medan du väntar.

Under bussresan handlar du i snabbköpet med hjälp av telefonen, så att maten och du kommer hem ungefär samtidigt.

Kvällen tillbringar du tillsammans med din fru framför tv:n.

Istället för en fjärrkontroll som aldrig vill fungera använder du din mobiltelefon för att byta kanal.

När det är dags att gå och lägga sig trycker du på mobilen för att släcka alla lampor i huset. Somna får du i alla fall göra själv.

Finns redan

Så här kan kanske en vanlig dag se ut om några år. Många av de här tjänsterna finns tillgängliga redan idag. Problemet är att man i många fall behöver en så kallad WAP-telefon, och det i dagsläget bara finns ett fåtal, dyra modeller på marknaden. WAP står för Wireless Application Protocol och är dagens standard för informationsöverföring till mobiltelefoner.

Med hjälp av en WAP-telefon kan man surfa på Internet och få information om t.ex. aktiekurser och flygtider.

Det är dock inte alla hemsidor som kan visas utan bara sidor som är gjorda speciellt för telefoner.

Succé i Japan

I Japan har ett alternativ till WAP, I-Mode blivit en stor framgång. I-Mode är tekniskt sett något enklare än västvärldens motsvarighet, men har ändå blivit en enorm succé. Från att förra året haft ungefär tusen användare är idag mer än tio miljoner japaner uppkopplade via sina mobiltelefoner.

I Japan är den främsta marknaden för mobilt Internet privatpersoner och dessa spelar hellre spel och roar sig med hjälp av telefonerna än tittar på börskurser.

Det är här de svenska och europeiska företagen får kritik. Många menar att man istället för att ha satsat på tjänster för de relativt sett få affärsmännen borde ha försökt locka privatpersoner med underhållning. Detta skulle gett en mycket snabbare utveckling, liknande den i Japan, och skulle gynnat hela branschen. Ett annat problem som hållit tillbaka tillväxten är bristen på WAP-telefoner, och även deras brister.

Nokia var först ut på marknaden med sin telefon 7110 i slutet av 1999. Sedan var det tyst ett tag fram till mitten av år 2000, då bland annat Ericsson och Siemens släppte WAP-modeller. Fortfarande har företagen problem med att göra tillräckligt stora upplagor, och de höga priserna tillsammans med bristen på användbara tjänster har gjort att många privatpersoner inte varit intresserade. En klassisk ”moment tjugotvå” situation kan tyckas, men i och med att priserna hela tiden sjunker och nya företag och tjänster dyker upp som svampar ur jorden kommer trenden så småningom att vända.

I höst startar till exempel ett tv-program från Jarowskij, som tidigare gjort bland annat Stadskampen och Fångarna på fortet, där tittarna kan vara med och spela med sina WAP-telefoner.

Hur spelet är upplagt och vad det går ut på är fortfarande hemligt, men det ryktas om att det ska vara möjligt att tävla och vinna priser när som helst.

Fortfarande långsamt

Fortfarande är tekniken i sin linda och det behövs många förbättringar. Det tar idag ungefär en halv minut att koppla upp sig mot Internet, och sedan surfar man med hastighet motsvarande en femtedel av ett vanligt modem.

Det går att få primitiva bilder på sidorna, men eftersom det tar extra tid att ladda ner används vanligtvis bara text. Detta problem förväntar man sig kunna lösa i och med att efterföljaren till dagens mobiltelefonsystem GSM införs någon gång år 2002.

Med den nya teknologin, som kallas UMTS, talas det om hastigheter motsvarande dagens bredband direkt till mobiltelefonen, men det kräver naturligtvis att konsumenterna köper helt nya telefoner. Förhoppningsvis kommer den nya tekniken även att sänka kostnaden för informationshämtningen.

Idag betalar man vanligtvis som ett vanligt mobilsamtal när man använder WAP-tjänster vilket har avskräckt många från tekniken.

Avancerade tjänster

När UMTS gör sitt intåg kommer telefonerna att vara utrustade med mycket mer avancerade funktioner än idag.

Bland annat kan man tänka sig en kamera och färgskärm för att kunna se den man pratar med, röststyrning och GPS.

GPS systemet används för att kunna bestämma exakt var man befinner sig på jorden. Med hjälp av den datan kan mobiltelefonen sedan själv söka upp till exempel närmaste restaurang eller bensinstation.

Redan idag finns en enklare motsvarighet till detta för WAP.

Det är Gula sidorna som erbjuder sökningar efter de vanligaste sakerna som restaurang, bank, post och apotek.

Med hjälp av mobilnätet bestäms din position på ett ungefär, och du får sedan information om adressen till närmaste bank.

I framtiden kommer systemet att vara mycket mer utvecklat. På skärmen visas en karta över området med information om var du är och vart du ska. Sedan följer du bara instruktionerna tills du är framme. Hela tiden ser du var du befinner dig på kartan, så att det är i stort sett omöjligt.

Blåtand

En annan mycket spännande del i sammanhanget är en ny standard som kallas Blåtand (Bluetooth). Sitt namn har den fått efter den danske kungen Harald Blåtand som enade de nordiska länderna. På samma sätt enar den här standarden, bland annat de nordiska, mobiltelefontillverkarna.

Genom svaga radiovågor som räcker maximalt hundra meter kan olika apparater, bland annat mobiltelefoner, kommunicera med varandra.

Man skulle kunna tänka sig att lamporna automatiskt tänds när man kommer hem på kvällen, eller att mobiltelefonen talar om när nästa buss går från hållplatsen så fort man ställt sig där.

Att betala för bion skulle kunna innebära att man går förbi en radiosändare, så registreras automatiskt biljett-kostnaden på ditt konto. Mobiltelefonen skulle på så sätt helt kunna ersätta plånboken och dess innehåll.

Kanske inte WAP

För varje dag som går utvecklas fler och fler WAP-tjänster. När dessa blir lättare och billigare att använda kommer fler och fler att upptäcka dess fördelar.

En till synes lättare vardag smyger sig alltså med andra ord långsamt in i våra liv.

Att systemet heter WAP när det är dags är det ingen som är säker på, men oavsett namnet kommer det att innebära ett helt nytt sätt att hantera information.

Förhoppningsvis ger den nya tekniken oss mer fritid och möjlighet att koppla av, istället för som så många gånger förut bara ge oss mer arbete.

Nätet i nallen publicerades ursprungligen 2000‑09‑21