Wildfire på Kolmården

Vi passade på att ägna måndagen åt landets (världens?) bästa träbana: Wildfire.

En perfekt dag visade det sig, med både trevligt väder och lågsäsongs-nivå på besökarna. Fick veta att det på lördagen innan varit 8000 personer i parken, men vid vårt besök var det bara runt 2500. Det gjorde att kötiden var minimal hela dagen, i princip ingen kö innan lunch och på eftermiddagen, trots att bara ett tåg användes

Som vi konstaterat vid tidigare besök är alla platser bra.

Upplevelsen skiljer sig naturligtvis: längst fram är utsikten bäst och längst bak är det mer tryck i accelerationen vid första droppet och i andra halvan av banan.

Värt att notera, men kanske inte så förvånande, är också att upplevelsen påverkas märkbart av hur tungt lastat tåget är och gissningsvis hur varmt spåret är. På förmiddagen, då det huvudsakligen var barn som åkte och tågen sällan var fullsatta, uppskattade vi att sitta längst fram. På eftermiddagen, med fler vuxna och efter att solen och åkturerna värmt upp spåren, föredrog vi bakre delen av tåget. Men ingen plats är någonsin dålig.

Vi passade på att prata lite med personalen, som alla var trevliga, även om några var mer flexibla och bättre på att lasta än andra. En berättade att de internt pratat om att banan eventuellt skulle byggas om inom några år för att göra den ännu bättre. Det får nog tas med en stor nypa salt, men intressant att det ens nämns.

Kort sagt blev det en härlig dag med kul åkning i en fantastiskt bra berg- och dalbana.